Manco´s blue pages

NWT 27/8 -07

Gitarristen Tony Remy är en mångsidig musiker som drog igång sin karriär på allvar som 24-åring 1986. Han har sin bakgrund i rock, blues och jazzfusion, han har turnerat med band som Steps Ahead och Crusaders, och han är en av Annie Lennox favoritmusiker och stadig bandmedlem på hennes turnéer. Londonbaserade Tony har en värmländsk bas i ett gammalt torp i Långserud, som han och hans sambo köpte efter ett tips från släktingar i Värmland. Och nu finns han på Korianders scen tillsammans med Manco & His Blue Invitation. samarbetet mellan Tony och Manco och hans band inleddes för ett och ett halvt år sedan, och har resulterat i ett halvt dussin spelningar tillsammans.

Tony och bandet har hunnit lära känna varandra, och det märks på sättet de driver varandra framåt. Tony kommer med en rejäl dos rock i bagaget och injicerar nytt liv i bluesens standards. sången tar Manco hand om med bluesiga stämma medan Tony låter sin gitarr sjunga, kvida och skrika. Han tar ett magnifikt solo i "I don´t belive" där samspelet mellan de rutinerade musikerna kommer till sin rätt. I en ständig växelverkan piskar man varandra vidare.

En vanlig bluesshuffle på tolv takter kan vara en ganska tråkig historia, men om den tillförs energi i någon form kan den lika gärna bli en språngbräda som lyfter musiken til nya höjder. Här kommer energin i form av ett potent komp och Mancos och Tonys gitarrspel. I den avslutande "Thrill is gone" blir detta tydligt när båda gitarristerna ger järnet.

VF 3/4 -06

Om inte bluesgitarristen Tony Remy från London haft en sommarstuga utanför Säffle så hade han knappast stått på Munkens scen i fredags. Men det har han, och det gjorde han, förtjänstfullt uppbackad av Manco & His Blue Invitation. Gitarristen Magnus Östergren samt tighta herrarna Per-Arne Petterson på bas och Erik Ramsell på trummor är ett rutinerat gäng som utgör Karlstads eget blues-husband och som inte sällan kompar gästande solister. Magnus Östergren är en särdeles driven bluesman.

Bandet spelar tung och rejäl blues med Magnus på slidegitarr och sång. Sången får ibland krydda av en extra stämma när han sjunger unisont med gitarren. Magnus sätter tonen för resten av kvällen med ett glödande slidesolo i "Going down slow" som sista låt innan Tony Remy förenar sig.

Efter att kvartetten inledningsvis har känt sig för lite så sitter samspelet som gjutet, som det gör när bra och lyhörda musiker träffas. Manco står för sången och Tony Remys gitarr kommenterar och fyller in mellan fraserna. Så tar Remy över för sina blixtrande och högenergiska solon. Han har ett rikt arkiv att plocka idéer ur och lirar kreativt, spännande och med kraftfull rytmik, som i Jimmy Reeds ösiga shuffle "Take out some insurance".

Tony Remys namn är tämligen okänt för svenska lyssnare. Hans svenska jobb inskränker sig till en spelning på Fasching, men han har skaffat sig en bred bakgrund inom blues och jazz sedan debuten i ett fusionband 1984. Även om fusion fortfarande står för mycket av hans engagemang så finns bluesen i botten. Och i dess universella form levererar han tillsammans med ett gäng killar från Karlstad en mättad bluesafton för ett välbesökt Munken.

Växjö tidning

Magnus Östergren hade flyhänta fingrar när han varierade mellan rent fingerspel och slidespel. (Bluesdoggs)

Jefferson

Magnus Östergrens Walkerinfluerade gitarrlir sitter utmärkt. (Bluesdoggs)

Uppsala tidning